En dag är jag en stjärna.

Då är jag hemma från kvällens påhitt, träffa Josefin och hennes familj. Kika på IDOL och sen prata jag och Josefin massor :]
Hon känner mig så jäkla bra, det är sjukt. Vi träffas inte ofta och så. Men hon vet hur det ligger till.

Vi prata om något och då sa hon att jag har vart så sen jag var liten. Jag vet inte hur jag ska göra för att våga. Jag måste vissa mer vad jag känner. Är jag ledsen håller jag det inom mig, är jag sur håller jag det inom mig, är jag gald håller jag det inom mig, är jag kär håller jag det inom mig osv.
Det går inte att göra så har jag komit på, det blir liksom kaos i hjärna och tillslut kommer det bli galet allt i hopa. Endel grjer vill man bara att det ska funka.




Jag längtar tills i morgon och söndag morgon för då får jag sova :] Om jag nu kan göra det. Har haft lite svårt att sova. Jag som kunde sova 14 timmar förut kan knappt sova 5 timmar. Undra om jag har sovit för många timmar föut och inte behöver sova så mkt mera. Det vissar sig i morgon.

Puss